Vad skapar värdighet och välbefinnande?
– intervju med Charlotte Roos

Charlotte Roos är fil. dr i vårdvetenskap på Högskolan Dalarna. Hon har i avhandlingen ”Promoting dignity and well-being in residential care facilities” undersökt vad som får hyresgäster på vård- och omsorgsboenden att uppleva värdighet och välbefinnande.

Berätta om din bakgrund.

Jag har en bakgrund inom vård och omsorg. För 30 år sedan började jag av ”en slump” på ett vård- och omsorgsboende och så har jag blivit kvar i branschen genom alla år. Jag vidareutbildade mig till vårdbiträde först och gick sedan vidare till att bli undersköterska, sjuksköterska, enhetschef och till sist doktorand.
Redan från början blev jag förvånad över att det var väldigt mycket fokus på uppgifter som skulle utföras och mindre fokus på de äldre. Personerna kom inte alltid fram bland alla rutiner som skulle följas. Jag funderade mycket på vad detta berodde på och vad man kan göra åt det?

När jag jobbade som enhetschef för ett vård- och omsorgsboende fick jag i uppdrag att implementera kommunens lokala värdegrund för äldreomsorgen i verksamheterna. Vi skapade ett etik- och värdegrundsteam och utbildade värdegrundsombud från alla arbetsplatser. Jag såg snabbt att det hände positiva saker bland de äldre och i personalgrupperna.

Under tiden jag jobbade på Högskolan i Gävle lagstiftades det om den nationella värdegrunden för äldreomsorgen som fördes in i socialtjänstlagen. Då berättade jag att jag hade erfarenhet av att det händer positiva saker både för de äldre och personalen när man arbetar med värdegrund. Men då sade en kollega att jag inte kunde veta det eftersom jag inte hade gjort några mätningar på det. Det var så mitt intresse för utbildningsintervention började, vilket innebär att man mäter vad utbildningssatsningar får för effekter genom att ställa frågor till äldre både före och efter genomförandet.

Varför är det så spännande att forska om äldreomsorg?

Jag tycker det är otroligt spännande att som forskare gå in och lyssna med ett annat öra jämfört med när jag jobbade i verksamheterna. Äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden hamnar i både existentiellt och institutionellt underläge eftersom de är beroende av personalen och inte längre kan bo kvar i sina ordinära hem. Detta innebär en ökad sårbarhet och jag forskar på vad vi kan göra för att minska sårbarheten. En del i det är att personalen behöver guidas av etiska riktlinjer och där kommer ju den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen in. Det är väldigt intressant att undersöka hur man kan arbeta för att värdegrunden dvs etiska riktlinjer ska bli verklighet i praktiken.

Berätta om din avhandling som handlar om vad som skapar värdighet och välbefinnande hos hyresgäster som bor på vård- och omsorgsboenden.

Avhandlingen lyfter fram de äldres egna perspektiv genom intervjuer och enkäter och innehåller fyra delstudier.

Den första delstudien är en intervjustudie med tjugo äldre. Jag har utgått från begreppen i den nationella värdegrunden som integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning och bemötande och ställt frågor kring vad de äldre tycker är viktigt för att uppleva värdighet och välbefinnande i vardagen. Resultatet visade att man vill bibehålla sitt oberoende genom att få träna både sina fysiska och kognitiva förmågor. Flera berättade därför att de kämpade på med att gå i trappor, träna i lägenheten, lösa korsord och läsa tidningen Flera var oroliga för att få en demenssjukdom vilket skulle innebära att man inte längre kunde vara oberoende.

Resultatet visade också att man vill bli respekterad för den man är. Att personal lyssnar på önskemål och preferenser och att personal accepterar att önskemål kan skilja sig åt mellan olika hyresgäster. Man vill också att personal stöttar så att man kan bibehålla fysiska och kognitiva förmågor. Flera berättade att de tyckte att personal hjälpte dem för mycket vilket är lätt hänt eftersom personal bland annat har patientsäkerhetslagen att förhålla sig till som säger att man ska förebygga till exempel fall. Men de flesta äldre beskrev att de ville göra så mycket de kan själva.

Resultatet visade även på vikten av den sociala omgivningen och att man fortfarande vill tillhöra ett socialt sammanhang. Självklart vill man att anhöriga, närstående och goda vänner ska få komma på besök men också få möjlighet att skaffa nya vänner och kontakter. Här är det viktigt att miljön på boendet underlättar skapandet av sociala kontakter. En röd tråd som gick igenom alla intervjuer var att man ville känna att man fortfarande betyder någonting och få behålla sin identitet.

I den andra delstudien analyserade jag data från Socialstyrelsens brukarundersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” från 2018 där drygt 30 000 personer ingick. Jag tittade på sambanden mellan känsla av värdighet och välbefinnande och personalens attityder, vårdmiljön, måltidsmiljön, egen skattning av hälsa samt demenssjukdom. Att de äldres uppfattning om värdighet och välbefinnande påverkas negativt av respektlöst bemötande var inte speciellt förvånande. Men det var väldigt intressant att se hur mycket miljön påverkar, och inte minst måltidsmiljön. Dålig hälsa påverkade också väldigt mycket, och personer med demenssjukdom var mer missnöjda med värdighet och välbefinnande än andra.

I den tredje delstudien analyserade jag data från tre brukarundersökningar för att se på sambanden över tid. Och jag kunde se exakt samma mönster av samband över tid. Utöver det visade det sig att det inte hände något med känslan av värdighet över tid. Däremot försämrades känslan av välbefinnande, exempelvis minskade förtroendet för personalen. Den nationella värdegrunden uttrycker att värdighet är en förutsättning för att man ska uppleva välbefinnande så arbetar man inte med värdighet händer det inget med välbefinnandet.

Den fjärde studien är en interventionsstudie där hundra hyresgäster svarade på en enkät före och efter genomförandet av en utbildningsinsats för olika arbetsgrupper på vård- och omsorgsboenden. Utbildningarna bestod av åtta seminarier som jag själv ledde där vi jobbade igenom alla delarna i den nationella värdegrunden genom självreflektion och dialog. Jag ställde frågor om vad man lägger in i de olika begreppen, till exempel självbestämmande och delaktighet. Vi kunde konstatera att den fanns olika förståelser bland personalen och då förde vi dialog kring hur man kan komma fram till en gemensam förståelse. Personalen intervjuade sedan de hyresgäster man var kontaktperson för och ställde frågor kring vad de behövde för att känna till exempel delaktighet.

I studien kunde vi identifiera olika förbättringsområden på både organisations-, grupp och individnivå. Grupperna behövde arbeta med olika saker, exempelvis kontaktmannaskapet, de individuella genomförandeplanerna, sociala aktiviteter eller planera om arbetsdagen. Resultatet blev att hyresgästerna efteråt blivit mer nöjda med det personcentrerade klimatet, delaktighet och inflytande samt med meningsfullheten i vardagliga aktiviteter.

En slutsats av allt detta är att man inte bara ska ha fokus på bemötandedelarna utan också miljöaspekterna. Hyresgäster berättade om när lås till lägenheterna inte fungerade vilket gjorde att de var rädda för att ta sig ut. De berättade också om hur jobbigt det var med hög ljudnivå i allmänna utrymmen från tv-apparater som står på hela tiden eller från maskiner i köket eller tvättstugan. Och jag kunde koppla ihop måltidsmiljön tydligt med värdighet och välbefinnande. Man vill bestämma vem man ska sitta med och det är också viktigt med atmosfären så att man får äta i en lugn och harmonisk miljö. Några av grupperna i interventionsstudien jobbade just med måltidsmiljön där de ställde frågor till hyresgästerna om hur de vill ha möbleringen, hur dom vill sitta och vad som behövs för att de ska känna att det är en lugn miljö.

Och man behöver också ha fokus på utomhusmiljön. På en del vård- och omsorgsboenden är det svårt för hyresgästerna att ta sig ut på egen hand. Trösklar kan vara höga och dörrarna kan vara låsta vilket gör att man inte kan ta sig ut själv och man kan bli orolig för att bli bortglömd på utsidan. Jag vill verkligen slå ett slag för att alla vård- och omsorgsboenden tittar på miljöaspekterna och involverar hyresgästerna genom att ta reda på vad de behöver.

Vad arbetar du med just nu?

Jag har ju precis disputerat med min avhandling. Och så fortsätter jag att undervisa på sjuksköterskeprogrammet där mina ämnen bland annat handlar om etik och värdegrund, lagar, organisation och sjuksköterskans ledarskap.

Ett forskningsprojekt jag ska börja med handlar om psykisk ohälsa. Vi ska titta på vad statliga medel som använts för att minska psykisk ohälsa gett för effekter. Detta handlar ju om vår tids största folksjukdom vilket också drabbar många äldre.

Till sist - vilka är dina bästa tips för att bidra till värdighet och välbefinnande för hyresgäster på vård- och omsorgsboenden?

Det är fint att du säger hyresgäster. De ord vi använder signalerar ju mycket. Många som jag har intervjuat berättar om vilken stor sorg det är att behöva lämna sitt hem. Och att man inte känner att man får vara sig själv på vård- och omsorgsboendet. Men man är ju en hyresgäst som har rätt att bestämma själv i sin lägenhet.

Personalen gör verkligen så gott de kan med de strukturella och organisatoriska faktorer de har. Den nationella värdegrunden är ju lagstiftad och ska ses som ett stöd till personalen. Cheferna har det yttersta ansvaret för implementeringen men här är också teamarbetet avgörande. Det har betydelse när chefer, omsorgspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter samverkar och tillför sina olika kompetenser och perspektiv med hyresgästen i fokus. Man får ju gärna titta i min avhandling som lyfter fram några faktorer som har betydelse för värdighet och välbefinnande som man kan samverka kring.

Alla verksamheter har olika förbättringsområden så man behöver titta på hur det ser ut hos oss, exempelvis genom att analysera sin egen brukarundersökning. Och jag har verkligen sett genom åren att värdegrundsarbete också ger positiva effekter även för personalen. Jag vet inte hur många gånger jag hört personal säga att de äntligen får arbeta med sitt riktiga arbete när de arbetar med värdegrundsfrågor.

Och till sist vill jag lyfta fram det viktigaste av allt. Alla äldre vill känna att dom fortfarande har betydelse. Därför kan man inte genomföra ett värdegrundsarbete utan att fråga de äldre hur de vill ha det.

Här hittar du Charlottes avhandling:

Promoting dignity and well-being in residential care facilities. Older persons perceptions and experiences of important aspects and associated factors. (diva-portal.org)