Hur kan man öka livskvaliteten för personer med demenssjukdomar?
– intervju med BPSD-registret

Håkan Minthon och Carina Törnkvist arbetar med BPSD-registret. Det är ett nationellt kvalitetsregister som har som mål att genom vård- och omsorgspersonals bemötande och kommunikation minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdomar. Därmed minskar lidandet och livskvaliteten ökar för personerna som berörs. Exempel på vanliga BPSD-symtom är upprördhet, hallucinationer, vanföreställningar, apati och motorisk rastlöshet.

Håkan och Carina - berätta om era bakgrunder

Håkan: Jag började arbeta inom vården 1978 några dagar efter att jag gått ut gymnasiet. Jag hade egentligen tänkt att plugga till lärare men var väldigt skoltrött.  Jag blev snabbt erbjuden en fast anställning, gick skötarutbildningen och blev kvar. I slutet av 80-talet började jag plugga till sjuksköterska och blev klar 1990. När jag sedan började i Eslöv ville jag starta en demensavdelning eftersom det inte fanns någon sådan i kommunen. Jag tog fram ett förslag och socialnämnden biföll på sittande möte. När jag ett antal år senare arbetade som verksamhetschef för ett gruppboende fick jag möjlighet att testa ett strukturerat arbetssätt med målet att försöka mildra BPSD-symtom utan läkemedel. Resultaten blev fantastiska och hösten 2010 startades ett nationellt kvalitetsregister som blev BPSD-registret där jag började arbeta 2011. Och här tänker jag bli kvar.

Carina: Jag började också arbeta direkt efter gymnasiet och då på ett äldreboende. Jag har gått den långa vägen genom att först utbilda mig till vårdbiträde och sedan till undersköterska. När jag kom till en punkt där jag kände att jag inte hade utrymme att ge den omvårdnad jag ville ge så tog jag steget och började plugga till sjuksköterska. Jag har arbetat både på vårdcentral och inom hemsjukvård och korttidsvård. Men det var när jag arbetade med anhörigstöd som mitt intresse för demenssjukdomar blommade ut. Jag hade alltid sagt att jag inte ville arbeta med den patientgruppen men när jag började göra det blev jag fast och vidareutbildade mig till Silviasjuksköterska. När jag arbetade som demenssjuksköterska i Helsingborg hade jag i uppdrag att implementera BPSD-registret i kommunen. I samband med det arbetet så blev jag ombedd att söka en tjänst på BPSD-registret vilket jag gjorde och fick tjänsten. Det har jag inte ångrat en sekund.

Vad är roligast med ert jobb?

Håkan: Roligast är alla goa människor man får träffa. Fantastiska och engagerade personer som vill bidra till att utveckla demensvården i Sverige.

Carina: Det är så härligt att se glädjen och inspirationen hos dem jag utbildar och träffa människor från hela landet som brinner för samma saker som jag. Det är också väldigt roligt att hålla kontakt med BPSD-administratörerna och få se att arbetet ger resultat. Vi ser en otrolig utveckling ute i verksamheterna och jag är väldigt stolt över det arbete vi gör tillsammans.

För dom som inte vet – vad är BPSD?

Carina: Det är symtom på svåra sjukdomar i hjärnan som man behandlar bäst med god omvårdnad. Det finns en stor underdiagnostisering av demenssjukdomar och vi måste hantera dessa med samma respekt som med andra sjukdomar vilket inte alltid görs inom vården och omsorgen.

Håkan: Istället för tabletter så arbetar vi med åtgärder och med personal. Vi brukar säga att personalen är levande Oxascand fast deras bemötande och sätt att kommunicera ger bättre resultat än den vita tabletten. Dessutom orsakar personalen inga biverkningar.

Hur kom till BPSD-registret till?

Håkan: Allting startade med en fråga från dåvarande klinikchefen på minnesmottagningen i Malmö. Hur vet vi att patienterna blir bättre? Man tyckte att man följde vårdplanerna för dåligt och satte in alldeles för mycket lugnande. Man ville istället skapa ett arbetssätt för att minska problematiken utan läkemedel och istället jobba med observation, analys, åtgärder och uppföljning. Man valde att använda den så kallade NPI-skalan för att mäta BPSD före och efter åtgärderna. Arbetssättet fick jättebra resultat direkt.

2007 fick jag frågan om jag ville testa arbetssättet i öppenvården, Då var jag verksamhetschef på ett gruppboende och lyckades övertala ägarna att hoppa på tåget. Vi nådde enorma resultat och då tändes en eld inom mig som fortfarande brinner. Vi ville såklart sprida alla goda resultat och började använda oss av ett enkelt excel-program där vi skapade diagram över förbättringarna. Men så fick vi påpekanden på att man inte får skriva ut personnummer hur som helst i dokument och då föddes idén om att skapa ett nationellt kvalitetsregister vilket skedde 2010. Idag har vi nästan 400 certifierade utbildare och har utbildat runt 50 000 personal. Det finns ca 314 000 registreringar och 100 000 personer har fått en bättre vardag. Det är ju helt fantastiskt!

Vad är viktigt att tänka på när man ska skatta BPSD-symtom och ta fram bemötande- och kommunikationsplaner?

Carina: Teamarbetet är a och o. Det går inte att arbeta utan att göra det multiprofessionellt. Omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter behöver tillföra sina olika kompetenser, erfarenheter och kunskaper om den person som man hjälper och stöttar. Man behöver hjälpas åt med observationer, analyser av det man ser, vidta väl genomtänkta åtgärder, följa åtgärderna och utvärdera dom. Och man får heller inte glömma dom anhöriga som ofta sitter inne på nycklar till att mildra symtomen och därmed lidandet.

Hur går man tillväga om man är nyfiken på att börja arbeta med BPSD-registret?

Håkan: Det enklaste är att besöka bpsd.se, läsa informationen som finns där och kontakta oss via vår support så hör vi av oss. Fler och fler privata utförare visar intresse för att arbeta med registret vilket är väldigt roligt. Kommunerna är redan med på banan.

Till sist - vilka är era bästa tips för att minska lidandet och öka livskvaliteten för personer med demenssjukdomar?

Håkan: Att man jobbar i team där alla professioner finns med. Att man arbetar strukturerat och följer det man har bestämt kring varje brukare och patient. Det får inte vara ett fritt valt arbete för vare sig personal eller chefer. Vi ser att många organisationer behöver bli bättre på att följa upp det ledningen har bestämt. Man måste prioritera uppföljningen så att arbetet inte rinner ut i sanden.

Carina: Förutom att bidra till välbefinnande för personer med demenssjukdomar så är det också samhällsekonomiskt smart att arbeta på detta sätt. Man säger att BPSD kostar runt 20 miljarder per år genom alla resurser som krävs. Om man mildrar symtomen sparar det enormt mycket pengar för samhället.

Läs mer om BPSD-registret:

BPSD – Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens