Därför älskar jag äldreomsorg – krönika av Marcus Gustavsson

Marcus berättar om sin första sommar i hemtjänsten. Om varför han älskar äldreomsorgen. Och om hur han lärt sig att inte döma andra människor. Ingen vet allt om dig. Inte ens du vet allt om dig.

När jag skriver detta är det början av juni. Vid den här tiden på året tänker jag alltid på min första sommar i hemtjänsten 1997. Det är en sommar jag aldrig glömmer. Jag hade aldrig haft en tanke på att arbeta inom äldreomsorgen. Men så dog bägge mina föräldrar med ett halvårs mellanrum. Jag var tvungen att skaffa mig ett jobb för att kunna betala hyran. Då fick jag tips av en kompis om att hemtjänsten behövde sommarvikarier. Jag hade många fördomar om vad jobbet och tänkte direkt på blöjor och kroppsvätskor. Men jag fick telefonnumret till en hemtjänstchef som hette Maggan och bestämde mig för att slå en signal. Maggan bjöd in mig till en anställningsintervju tillsammans med henne och hennes kollega Lisbeth. Jag var fruktansvärt nervös men hemtjänstcheferna var så fina och välkomnande att de fick mig att känna mig trygg. Jag gjorde dock bort mig på grund av min brist på erfarenhet. Cheferna berättade om att de hade börjat med en pool i organisationen. Jag tänkte direkt att det var en löneförmån i form av en swimmingpool som personalen fick använda mellan arbetspassen. Men det var en bemanningspool de menade. Trots min lilla blunder blev jag erbjuden ett semestervikariat.

Introduktion

Jag började som outbildat vårdbiträde på Konvaljegatans hemtjänst. Jag fick ett fantastiskt välkomnande av mina nya kollegor. Jag minns att introduktionen var väldigt gedigen. Jag introducerades under en vecka där jag fick skugga kollegor och delta i introduktionsutbildningar. Och jag föll för jobbet direkt. Det betydde väldigt mycket för mig att få känna att jag fick göra något meningsfullt för andra. Och mina kollegor och människorna jag hjälpte och stöttade fick mig att tro på att jag hade något att bidra med. Det är vackert att få bidra till att människor får en trygg och värdig vardag. Som föreläsare och utbildare är jag alltid tydlig med att personalen inom äldreomsorgen arbetar med mänskliga rättigheter. Arbetet handlar om att bidra till värdighet och välbefinnande livet ut.

Se människan

Det har varit otroligt lärorikt att få ta del av människors livserfarenheter. Vi funderar alla hur livet ska bli, hur livet ska utveckla sig och hur livet ska sluta. Många av de som jag har mött inom äldreomsorgen vet hur livet blev och kommer att sluta och sitter därmed inne på väldigt mycket visdom. Jag har också fått en större ödmjukhet inför livet efter alla år inom äldreomsorgen. I början tog jag mig an flera män med alkoholism som många kollegor tyckte var jobbiga att besöka. Men jag såg aldrig missbruket i första hand utan fokuserade på människan bakom missbruket. Jag relaterade till mig egen pappa som var en människa med alkoholism. Han var en otroligt snäll och omtänksam person som alltid ställde upp för andra. Men när han drack så prioriterade han bort allt förutom alkoholen, inklusive sin familj. Men jag lärde mig att tänka att han inte var sin sjukdom i första hand utan Bernt. En man som jag hjälpte inom hemtjänsten tackade mig en gång för att jag såg honom som en människa. Många av mina kollegor såg honom först och främst som ett fyllo som stökade till det när han drack. Men jag såg honom för den han var bakom sin sjukdom. En otroligt intelligent, världsvan person med en härlig humor. Och som var otroligt snäll och omtänksam. Men livet hade inte varit snällt mot honom. Jag har alltid varit mån om att försöka att inte döma andra människor. Vi vet så lite om varandra, vad livet har gjort med oss och vilket bagage vi bär omkring på. Det är viktigt att ha med sig det när man arbetar med människor. Ingen vet ju allt om dig. Inte ens du vet allt om dig.

Tack äldreomsorgen

Så vid den här tiden på året reflekterar jag alltid över mina år i verksamheten som jag älskar av hela mitt hjärta. Och då infinner sig tacksamheten. Tänk att jag fått göra så mycket gott för andra. Och tänk vad mycket jag fått av alla människor som jag mött inom äldreomsorgen. Tack ur djupet av mitt hjärta! Ni har gett mig livet!

Kärlek från Marcus